Kan vi snacka om lusten en stund? Att känna för att träna…. att känna för att röra på sig…. hmmm… hur gör man? Jag ser många inlägg på sociala medier om att pusha sig själv till träning, att tvinga fram det, ”det är bara att köra på”, ”kom igen nu!”. Jag hör även många säga att ”ingen gillar att träna, det är bara något man får tvinga sig till”. Men måste det vara så?
För min del fungerar det aldrig i längden. Jag har alltid varit sån, ingen kan tvinga mig till något, jo kanske en tid men till slut slår jag bakut och gör tvärtom. Det gäller även saker jag tvingar mig själv till. Så för att jag ska kunna lära mig att röra på mig, så handlar det faktiskt just om det: att lära mig att tycka om det. Och då måste jag känna för det jag ska göra. Varje dag!
För att lära sig något nytt så måste man repetera det flertal gånger innan man lärt sig det, oftast. Till exempel om man vill lära sig att tycka om en viss grönsak eller annan mat så bör man äta den upprepade gånger under en längre period innan man vant sig. (Det vet alla föräldrar vars barn inte gillar grönsaker :)) Detsamma gäller även den fysiska aktiviteten, den måste upprepas under en längre period men sen kommer kroppen själv säga till när det är dags att röra på sig.
Det är ju faktiskt så att hjärnan är expert på att försvara oss från allt som känns jobbigt, obekvämt eller smakar konstigt. Lyssnar vi för mycket på hjärnan så är det lätt att bli kvar stillasittande eller äta onyttig kost eller vad det nu kan va för (o)vana som man har och som man vill ändra på.
Till exempel kan det se ut så här för mig: när det känns lite för jobbigt för mig att träna på morgonen så känner jag efter om det finns något jag känner lite mer för. Kanske kan det just denna morgon vara sömn för att natten varit sömnlös. Jag tänker att jag kan sova lite till, ställer fram klockan en halvtimme och så tänker jag att jag har möjlighet att ta en promenad på dan i stället och kanske ett yogapass på kvällen. Då blir det ju en perfekt lösning för mig just denna dag. Då har jag dessutom redan bestämt min dagliga fysiska aktivitet och det blir lättare att genomföra. Eller så känner jag för att köra ett mer energiskt yoga-uppvaknande, för att få en bra energi inför dagen. Kanske har jag något framför mig som kräver just en liten kick. Då letar jag upp en passande video på youtube och kör igång.
Jag har en tanke kvällen innan om hur jag vill att nästa dag ser ut men när jag vaknar så kan jag ha en helt annan känsla i kroppen, kanske beroende på hur natten varit och då kan jag ändra mig. Det är helt ok. Men då känns det jag gör mycket lättare och mer lustfyllt än om jag skulle tvinga mig upp och göra det jag tänkte mig dagen innan. Det kanske också kan fungera med tvång men för mig fungerar inte det i längden. Min lust måste komma inifrån! Det är meningen att livet ska vara gott att leva, tänker jag! Inte innehålla tvång för till slut kommer det slå tillbaka.
Det fungerar säkert för en del att tvinga sig göra saker de egentligen inte tycker är särskilt kul eller känns bra, men för mig gäller det att det känns bra hela vägen. Kanske är det så även för dig?
